carrosnicke

Nu har Nicke och jag varit ute och spårat igen. Den här gången ett ungefär 500m långt spår över blötkalhugge in i högt blåbärs ris, ut på torr mark upp på barg och nedför berg ut igen på blött kalhugge. Och den lilla jäveln missade inte en enda grej, han gick aldrig av spåret eller någonting. Såg ut som han inte gjort annat i hela sitt liv. Och drog som tusan gjorde han också, ingen kul att ha en dragandes storpudel framför sig när man ska ta sig nedför ett berg. Men men kul att se honom så otroligt motiverad och glad.

Sen tränade vi lite lydnad hemma på tomten innan vi gick in också. Och han börjar fatta vad rutan är vilket är kul. Han fattar fortfarande noll av framåt sändande men vad tusan hur många gånger har vi övat på det, inte många i alla fall. Ställande är så mycket bättre, inte det där tvärniten än som jag vill ha. Men han stannar efter 3 steg så en klar förbättring mot hans 10m förut. Och fotgående han är ju så rolig, han vet precis vad han ska göra ändå så fuskar han.
Sen så detta underbara kryp som de flesta säger att hundar inte brukar gilla. Vem viftar på svansen som en galning och tjuvstartar jo Nicke. Han kryper visserligen med lite hög bak ibland men det kan vi grunda bort. Han har ju motivationen till att göra det så det kommer nog inte bli några problem.

:) Sammanfattningsvis jag har en underbar hund även om man blir trött på honom ibland skulle jag aldrig vilja byta ut honom mot någon annan. :)